Ibland får jag ett sådant otroligt lugn över mig när jag tänker på döden.

Döden för mig själv alltså. För när jag dör vet jag att jag kommer få träffa alla mina fina änglar igen.

Saknaden efter folk som gått bort gör så oerhört ont men trösten i det hela är att man någon gång kommer få se dom igen. Men att man kommer få uppleva fler händelser där folk försvinner ifrån en är så otroligt skrämmande.

Jag klarar liksom inte ens av att tänka tanken utan att bli spy färdig. Lev din dag som den vore din sista man vet aldrig när det är försent att säga jag älskar dig.